blekhem

Aktuellt

 

Ny driftsledare

Louise Troedsson är ny driftsledare på Blekhem sedan 31 oktober.

 

Hus att hyra

Vi har såväl fritidsbostäder som permanentboenden att hyra.

Läs mer här»

 

Almviks café

Café-lokal uthyres i vacker småländsk miljö med sjöutsikt. Tillgång till bostäder. Bra anslutning till väg E22. Stor utvecklingspotential! Kan göras om till butik.

 

almviks-cafe

Historia och kultur

Ägare

Gården Blekhem är dokumenterad i skrift sedan 1380-talet och har sedan dess sålts endast en gång. Under 1300-1500-talen ägs Blekhem av släkten Soop. Gustav Vasa lade beslag på gården och överlät den vidare till sina söner. Johan Skytte löste gården av Gustav II Adolf och varpå den gick i arv till 1772 då G D hamilton sålde Blekhem till Christian Dichman. Dennes barnbarns barn Maria Risellschiöld gifte sig 1828 med en Johan Nordenfalk och gården är sedan dess kvar i släkten Nordenfalks ägo.

 

liten-friherresköld

 

Corps-de-logi

Corps-de-logiet uppfördes på 1830-talet av ovan nämnde Johan Nordenfalk. Denne anlitade arkiteten Axel Nyström och byggmästare Jonas Jonsson, som hade lanserat den nya empirestilen som fick en sådan genomslagskraft i regionen Tjust där Blekhem är beläget. Blekhem anses vara den mangårdsbyggnad som bäst företräder den sk Tjustempiren.

blekhem

 

Almviks tegelbruk

I en beskrivning av Blekhems egendom under 1800-talet kunde man läsa, att ån från sjön Bleken vid sitt utlopp "driver tvenne sågar, tvenne tegelbruk, en mjölkvarn samt två spik- och en knipphammare. Den intilliggande lastageplatsen är god, och tjenlig äfven för djupgående fartyg." Från hamnen skeppades tegel och sågade trävaror både norr- och söderut längs kusten. En hel del tegel såldes genom åren till Stockholm.

Tegel har tillverkats i Almvik sedan början av 1600-talet. Västerviks borgmästare uppges ha anlagt ett tegelbruk i Almvik vid mitten av århundradet. År 1669 levererades t ex 4000 tegel till reparationsarbeten på Stegeholms slott (den nuvarande slottsruinen, där den årliga visfestivalen hålls). Lera togs från en plats strax norr om tegelbruket. 1898 byggdes en järnbana där från början vagnarna drogs för hand, men så småningom med oxe och häst som dragare. På tjugotalet började leran ta slut och man fick söka ett nytt lertag vid sjön Bleken. Dit byggdes en ångdriven linbana. Vattnet i Almviksån drev bruket ända fram till 1940-talet då driften elektrifierades. Tillverkningen pågick ända till 1971 på samma sätt; hantverksmässigt och med enkla mekaniska hjälpmedel

 

Tegelbruket är nu ett museum. För mer information om öppettider mm besök museets hemsida här»

tegelbruk